People cry, not because they're weak. It's because they've been strong for too long.

Gårdagen var fruktansvärd på många sätt och vis. Det var en sådan där dag när man ångar att man inte bara stannade kvar i sängen hela dagen. Jag hade mått så mycket bättre av det. Hela dagen var jobbig, jag var galet stressad och allt blev fel. Gud vad jag längtade hem till sängen.
Dagens höjdpunkt var i alla fall mina små pluttgymnasater som var hur duktiga som helst och är världens sötaste! Det gjorde min dag.
Träningen på kvällen speglade lite min olidligt dåliga dag, så den gick kanske inte riktigt som jag önskade. Men det känns som att jag börjar vänja mig, vid det här laget. Tur är väl då att tjejerna är superbra på alla sätt och vis.

Imorse var jag på bättre humör och väldigt fina klasskamrater kom på gröt-och-kaffefrukost. Mysigt värre! Skoldagen var hyfsat lugn med massa slottbygge. Vi är grymma ;)
 



Resultatet! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0