Andas utan lungor
Men tänk om det aldrig blev bättre? Om det blödande såret aldrig läkte? Om skadorna var permanenta, oåterkalleliga?
Jag höll ett fast grepp om mig själv. Som om han aldrig existerat, tänkte jag förtvivlat. Vilket korkat och omöjligt löfte! Han kunde stjäla mina foton och ta tillbaka sina gåvor, men han kunde inte göra så att allt blev som innan vi träffades. De fysiska bevisen var det minst betydelsefulla. Jag var annorluna - mitt inre hade förändrats, nästan till oigenkännlighet.
Som om han aldrig existerat? Det var vansinnigt. Det var ett löfte han aldrig skulle kunna hålla, ett löfte han bröt i samma sekund som han gav det.
Jag böjde mig fram, pressade ansiktet mot ratten och försökte andas utan lungor.
När jag hör din röst..
"För det mesta drömmer jag bara om att vara med dig för alltid"
Fullspäckad vecka, verkligen fullspäckad. Vi ägnar hela våra vakna tid åt dans (o lite tid åt gymnastikträningar förstås, för nästa helg är det tävling. och det kommer bli tufft, riktigt tufft. Men eftersom våra pluttar är bäst kommer det inte bli några problem) Det tar på ens krafter och hjärnan får jobba på högvarv, men vi älskar det! Det har gått förvånandsvärt bra att lära sig alla danser. Kan i och för sig bero på att de fleta är nummer vi körde förra året, men ändå. Bra känns det i alla fall. Är bara lite finslip som gäller nu. och massa massa övning på Stay the night som inte alls sitter. Har lite problem med takten, haha. Någon som är förvånad?
Imorgon är det i alla fall genrep som gäller ochpå Lördag smäller det! Jag är taggad!!!
Har faktist haft en ledig stund nu några timmar och har hela kvällen fri. Läste precis ut Twilight-boken och den är verkligen underbar. Jag är helt fast nu....
When you can live forever, what do you live for?
Okej, jag är mer än fast... jag är besatt!
Här kommer lite bilder från våran gymnastik-lägerdag vi hade för några veckor sedan!
wisbycupen V
The last Bounce
Sista gången, absolut sista gången...
Here we come again
Snart är det spikat, England 13-15 november!