Den här dagen, fredagen den tionde juni, var oslagbar. Aldrig har jag känt mig så lycklig, förväntansfull och glad ändå in i själen. Samtidigt som jag var så nervös för framtiden, att splittras från klassen, ledsen ändå in i själen bara därför. Ni klassen, ni är oslagbart fina!!



och nu går jag inte längre i skolan. Mina klasskamrater tillhör nu mera min förra klass. Jag förväntas vara vuxen och börja jobba. Pluggstressen är bortglömd tills jag själv väljer att uppta den igen. Inom de närmsta åren kommer jag inte behöva skriva en endaste uppsats, inte göra några prov. Jag kommer aldrig någonsin mer umgås med så många människor jag gillar, så många dagar i veckan.
Studenten var ofattbart bra på alla sätt och vis! Absolut den bästa dagen i hela mitt liv, hittills! Men jag är inte redo för det som kommer efter. Så därför försöker jag att inte tänka på det och njuta av sommar istället!